Diskussionsforum

 - Forum - Statistik - Sök -
schackOnline diskussionsforum / Schackdiskussion / Schack och psykologi
<< . 1 . 2 . 3 . 4 . 5 . 6 . 7 . >>
Författare Meddelande
gubbengrå
Medlem
#61 Skrivet: 4 Feb 2014 08:43 - Redigerad av: gubbengrå

Citerar: Carzo, #83:
Man kan undra hur många närschackspartier som förlorats på grund av en förståelig, men missriktad respekt för den bättre rankade. Man har på förhand gett upp, s.a.s..


Förvisso sitter man, psykologiskt sett, i en dålig sits om man har gett upp på förhand. Det gäller att inte sätta sig i den sitsen.

Citerar: LNO1, #78:
Däremot kan jag se de sportsliga fördelarna med din hållning, nämligen att betrakta motståndarens drag som ett verk av slumpen eller åtminstone påverkade av slumpen, för man ska aldrig enligt mitt förmenande ha någon speciell åsikt om motståndarens kompetens eller brist på denna. Då kan det lätt gå prestige i det hela om man hela tiden och militant påpekar att schack är uteslutande ett skicklighetsspel, så som sagt jag kan se fördelarna med ditt betraktelsesätt sett ur en praktisk synvinkel.


Nej, just det! Inga förutfattade meningar om motståndaren! Han får bevisa sig genom sina drag på brädet, här och nu. Det finns inget annat som gäller!

!
Citerar: G_arvid, #72:
Rankingsystemet baserar sig för övrigt just på detta slumpmoment. Säg att jag har 350 poäng mer än min motståndare - alltså en betydande skillnad. För att bibehålla denna skillnad mellan oss ska jag då ta sju poäng på åtta partier. Alltså inte vinna alla åtta för då kommer differensen att öka.


Ja! Och vad är det då som säger att inte just det här partiet är det 8:e? Det får vi allt ta och spela om!

LNO1
Medlem
#62 Skrivet: 4 Feb 2014 11:49 - Redigerad av: LNO1

Citerar: G_arvid, #42:
Rankingsystemet baserar sig för övrigt just på detta slumpmoment. Säg att jag har 350 poäng mer än min motståndare - alltså en betydande skillnad. För att bibehålla denna skillnad mellan oss ska jag då ta sju poäng på åtta partier. Alltså inte vinna alla åtta för då kommer differensen att öka.

För en gångs skull håller jag inte riktigt med dig G_arvid. Jag ser det istället så här: Din ranking representerar ett medelvärde av dina prestationer på brädet. Din ranking säger inget om din topp-prestation inte heller något om ditt riktiga bottennapp. Nu höftar jag förstås till lite, men när du spelar som sämst ligger du säkert så att säga tvåhundra rankingpoäng under din fastställda ranking medan när du spelar som bäst säkert kan prestera mycket över din ranking. Precis som i idrottens värld kan utövaren vara ur form. Så det är inget som säger att just det där 8:e partiet som du förlorar beror på slumpen, det kan lika gärna vara så att motståndaren spelar bättre än han vanligtvis gör eller att du spelar sämre än du vanligtvis gör. Vad det är som gör att du just denna dag skulle spela sämre eller han bättre, kan vi inte veta, det kan ha ett otal orsaker som inte beror på slumpen.

Men din och gubbengrås principiella hållning att man kan ha tur men aldrig otur ställer jag mig bakom, som ett betraktelsesätt är det alldeles utmärkt och fyller sin funktion.

G_arvid
Medlem
#63 Skrivet: 4 Feb 2014 12:54 - Redigerad av: G_arvid

Citerar: LNO1, #62:
För en gångs skull håller jag inte riktigt med dig G_arvid. Jag ser det istället så här: Din ranking representerar ett medelvärde av dina prestationer på brädet. Din ranking säger inget om din topp-prestation inte heller något om ditt riktiga bottennapp. Nu höftar jag förstås till lite, men när du spelar som sämst ligger du säkert så att säga tvåhundra rankingpoäng under din fastställda ranking medan när du spelar som bäst säkert kan prestera mycket över din ranking. Precis som i idrottens värld kan utövaren vara ur form. Så det är inget som säger att just det där 8:e partiet som du förlorar beror på slumpen, det kan lika gärna vara så att motståndaren spelar bättre än han vanligtvis gör eller att du spelar sämre än du vanligtvis gör. Vad det är som gör att du just denna dag skulle spela sämre eller han bättre, kan vi inte veta, det kan ha ett otal orsaker som inte beror på slumpen

Man kan förstås bli filosofisk och fundera på om slumpen överhuvud taget existerar. Om man känner alla fysiska parametrar som bl a höjd, kastvinkel, gravitation, myntets vikt och eventuella skevhet så kan man nog exakt förutsäga om det kommer att bli krona eller klave när man kastar. Så då kan man hävda att utfallet av slantsingling inte beror på slumpen utan är helt deterministiskt utifrån de olika parametrar som spelar in.
Vad jag ville säga med exemplet med ratingen var att man inte vinner alla partier mot en lägre rankad motståndare, utan i detta fall tar sju poäng av åtta möjliga. I genomsnitt över tid. Men när dessa poängtapp ska komma vet man inte, för hade man vetat det hade man kunnat undvika att ställa upp till spel de dagarna. Jag kallar det slumpen eftersom man inte vet de bakomliggande faktorerna utan dessa partier kan komma när som helst.
Citerar: LNO1, #62:
Men din och gubbengrås principiella hållning att man kan ha tur men aldrig otur ställer jag mig bakom, som ett betraktelsesätt är det alldeles utmärkt och fyller sin funktion.

Nja, jag vill bortse från tur eller otur när jag ser till mina egna partier och mitt eget spel även om - vilket vi varit inne på förut - efteranalysen med dator för det mesta visar att både jag om min motståndare missat ett och annat. Men att säga att man kan ha tur men inte otur är ologiskt.

HSK_Andreas
Moderator
#64 Skrivet: 4 Feb 2014 13:16

Citerar: G_arvid, #63:
Nja, jag vill bortse från tur eller otur när jag ser till mina egna partier och mitt eget spel även om - vilket vi varit inne på förut - efteranalysen med dator för det mesta visar att både jag om min motståndare missat ett och annat. Men att säga att man kan ha tur men inte otur är ologiskt.

Jag anser att man kan har tur, men inte otur. Så här tänker jag då.
Mina egna drag rår jag över så de kan inte vara tur eller otur. Gör jag ett dåligt drag så är det inte otur, utan bara dåligt (däremot tur för motståndaren).
Motståndaren rår över sina drag så han har inte heller otur om han spelar ett dåligt drag, utan det är bara dåligt, däremot tur för mig.
Jag tycker inte att motståndarens drag är slumpvisa, utan jag utgår ifrån att han spelar bra drag. Gör han ett dåligt så ser jag det som att jag hade tur.

G_arvid
Medlem
#65 Skrivet: 4 Feb 2014 13:52

Citerar: HSK_Andreas, #64:
Jag anser att man kan har tur, men inte otur. Så här tänker jag då.
Mina egna drag rår jag över så de kan inte vara tur eller otur. Gör jag ett dåligt drag så är det inte otur, utan bara dåligt (däremot tur för motståndaren).
Motståndaren rår över sina drag så han har inte heller otur om han spelar ett dåligt drag, utan det är bara dåligt, däremot tur för mig.
Jag tycker inte att motståndarens drag är slumpvisa, utan jag utgår ifrån att han spelar bra drag. Gör han ett dåligt så ser jag det som att jag hade tur.

Om jag har erfarit att motståndaren kan göra extra svaga drag ibland och kallar detta för tur för mig så måste man acceptera att motståndaren också kan göra extra starka drag, vilket i konsekvensens namn är otur för mig.

HSK_Andreas
Moderator
#66 Skrivet: 4 Feb 2014 15:03

Citerar: G_arvid, #65:
Om jag har erfarit att motståndaren kan göra extra svaga drag ibland och kallar detta för tur för mig så måste man acceptera att motståndaren också kan göra extra starka drag, vilket i konsekvensens namn är otur för mig.

Förvisso kan man se det så, men det extra svagt drag kan vända ett vinstparti till förlust. Ett extrastarkt drag vänder inte ett förlustparti till vinst. Jag ser helt enkelt det som normalt att min motståndare gör starka drag, medan svaga är mer onormalt.

LNO1
Medlem
#67 Skrivet: 4 Feb 2014 15:13 - Redigerad av: LNO1

Citerar: G_arvid, #65:
Om jag har erfarit att motståndaren kan göra extra svaga drag ibland och kallar detta för tur för mig så måste man acceptera att motståndaren också kan göra extra starka drag, vilket i konsekvensens namn är otur för mig.

Denna debatt börjar verkligen gå ifrån ämnet, men här är du inne på exakt den sak jag anmärkte på i Gubbengrås resonemang. Att jag tillskrev dig samma hållning som denne ifråga får jag väl lägga på kontot otur (för mig ), eftersom du nämnde tidigare att fast schacket inte har något slumpmoment inbyggt så finns det alltid ett inbyggt slumpmoment. Sammanblandning från mitt håll alltså. Sällan har jag sett så många självmotsägelser både från mig själv och flera andra i någon annan tråd. Vi kanske ska nöja oss med att erkänna att hur det förehåller sig i denna fråga är höljt i visst dunkel. Däremot vidhåller jag att Gubbengrås synsätt är praktiskt i denna fråga, speciellt om man försöker utvecklas som spelare. Man tar 100 % ansvar för sina egna drag. Sen är det måhända ganska ointressant för sakfrågan om det är en slumpgenerator som generar motståndarens feldrag eller om han måhända drar ett feldrag på flit något som verkligen skulle indikera att feldraget inte berodde på slumpen. Gubben och även jag tar fullt ansvar för våra egna klantigheter för de är saker som vi kan påverka och rätta till. Vad motståndaren gör är hans sak så länge han inte stör mig med psykologiska knep.

Vilket osökt får mig att tänka på Carzos inlägg igen.
Citerar: Carzo, #53:
så kan det knappast förnekas att en erkänt driven och duktig schackspelare, med många fina mästerskapstitlar i bagaget, kommer att (förutom schackkunnandet) ha en klar fördel mot en på papperet svagare figur. Denne är naturligtvis full av respekt och vördnad för den bättre av de två, och gör naturligtvis bort sig då han inte vågar ta några som helst egna initiativ. Och riskera arga blickar från den oövervinnelige. Dessutom - i närschack - om den bättre rankade hela tiden stirrar argt på dig, suckar och skakar på huvudet efter dina drag - du ska se att det är inte så lätt att behålla fattning och sinnesskärpa...


Som jag tidigare nämnt har jag inte någon gång under de 25 år jag tävlingsspelat stött på den mycket obehaglige mästartyp som du beskriver. Men hur ska man nu göra om man är den på papperet svagare och man vet att det är en osportslig men mycket duktig spelare man möter? En av mina motståndare i det senaste SM jag deltog i hade en universallösning på problemet. Nu får du ursäkta mig, sade han direkt efter vi skakat hand, men nu kommer jag att bli lite osocial. Och så stoppade han in öronpropparna. Ingen dålig markering från honom till sig själv. När du ska prestera ditt absolut optimala under rådande omständigheter är det full koncentration som gäller och inget annat. Då spelar det helt plötsligt ingen roll om din motståndare grymtar, tittar ogillande på dig eller vad han nu har för trick i sitt ömkliga bagage. Dina chanser ökar medan hans uppträdande minskar hans chanser. En del av hans koncentration går nämligen åt till den teater du beskrev. Hur gick det nu för min motståndare med öronpropparna? Ja förutom att han vann partiet mot mig i stor stil så vann han alla sina partier i gruppen. Bästa spelaren tillika med största hängivenheten till sin prestation maximerade sina chanser och blev den mycket rättvise och värdige Mästaren i vår grupp. Han behövde inte stirra på något annat än brädet.

G_arvid
Medlem
#68 Skrivet: 4 Feb 2014 15:36

Citerar: Carzo, #53:
Om vi för ett ögonblick återgår till trådämnet

Just det, trådens ämne var det ju! Och då erinrar jag mig en historia om ett parti mellan Lasker och Nimzowitsch. Lasker kedjerökte cigarrer och Nimzowitsch var känslig för tobaksrök och hade avtalat med Lasker att denne skulle avstå från att röka under partierna. Innan partiets början radade Lasker upp sina cigarrer framför sig. När Nimzowitsch tänkte tog Lasker en cigarr, stoppade den i munnen, tog ut den efter ett tag, satte in den i munnen igen, tände en tändsticka, släckte den igen...etc. Nimzowitsch rusade bort till domaren och beklagade sig varpå denne svarade: -Vad är det för fel, såvitt jag kan se röker inte dr Lasker! ? -Nej, men han hotar röka hela tiden och alla vet att ett hot är starkare än dess utförande...

För sanningshalten garanteras ej.

G_arvid
Medlem
#69 Skrivet: 4 Feb 2014 16:23

Citerar: LNO1, #67:
Gubben och även jag tar fullt ansvar för våra egna klantigheter för de är saker som vi kan påverka och rätta till.

I schacket är det bara svart eller vitt, i livet är det lite svårare. Någonstans går gränsen för vad vi kan åstadkomma. Om man i schackblindhet satt bort en pjäs eller missat en tvådragsmatt kanske det bästa man kan göra är att skaka av sig obehaget och fortsätta med nästa parti som om ingenting har hänt.

LNO1
Medlem
#70 Skrivet: 4 Feb 2014 16:39

Tack för historien G_arvid den är minsann inte dålig. Jag har hört den förut i olika tappningar, men alltid med Nimzowitsch som den klagande parten. Beskrivningen med Lasker och cigarren verkar i mina ögon trovärdig, men man får väl låta Edward Winter utreda den saken, han verkar ha koll på det mesta inom schackhistorien.

En annan historia är ju den om Aljechin och mjölkkon som han lät införskaffa inför sitt returmöte med Euwe tror jag, är det någon som har koll på den historien?

Själv tycker jag mycket om Fischers ord: Jag tror inte på psykologi, bara på bra drag. Men det var fråga om en tro i det fallet inte fakta. För vi kan inte bortse från att vårt psyke spelar en mycket stor roll i vår sport. Möjligen mycket större roll än i de flesta andra sporter. Jag anser att en bra schackspelare måste ha ett starkt psyke. Han måste vara mycket stryktålig, för innan man blir väldigt bra måste man med nödvändighet fått stryk i många många partier. (Jag anser nämligen , och jag är inte ensam om det, att historierna om Morphys, Capablancas och Kasparovs omedelbara överlägsenhet från dag ett är kraftigt överdrivna och därmed ska betraktas som skrönor.) Han måste ha en förmåga att se objektivt på sina egna misstag och stöta och blöta sina förlustpartier. Han får heller inte ha vanföreställningar om motståndarens eller sin egen förmåga. Självförtroendet skall också finnas där. Minnet påverkas också om vi får psykiska problem av något slag. Jag vet inte hur det är i sak , men kan inte minnet i sig också räknas in i vårt psyke? Hursomhelst är den del av kroppen som vi schackspelare använder allra mest är också samma kroppsdel som psyket huserar i , så vi måste nog tro att psyket och psykologi är viktiga beståndsdelar inom schacket.

Avsiktliga psykningar däremot kan vi utan något som helst dåligt samvete katalogisera som synnerligen ömkligt och genomskinligt sätt att fuska.

Citerar: G_arvid, #69:
Om man i schackblindhet satt bort en pjäs eller missat en tvådragsmatt kanske det bästa man kan göra är att skaka av sig obehaget och fortsätta med nästa parti som om ingenting har hänt.


Det är det bästa med schack, sa Lasse Karlsson till mig en gång. När man förlorat ett parti så är det ju alltid nästa parti som ska spelas. Och så är det ju. Man måste skaka av sig förlusten känslomässigt innan man kan dra korrekta lärdomar av den.

gubbengrå
Medlem
#71 Skrivet: 4 Feb 2014 17:21 - Redigerad av: gubbengrå

Citerar: G_arvid, #63:
Men att säga att man kan ha tur men inte otur är ologiskt.


OK för alldel! Men allting har sina gränser, så även logikens herravälde. När det gäller grundläggande existentiella ställningstaganden så får logiken vackert lov att se lite mellan fingrarna.

Nej visst! Det är inte alls nödvändigt att göra en så stor grej av schacket, att det hamnar i den existentiella sfären. Man kan gott ha det som ett litet trevligt tidsfördriv, inget ont i den inställningen.
Men det har nu blivit så för mig att schacket upptar en stor del av mitt liv och därför ställer jag stora krav på min egen inställning. Annars blir denna min passion till ett slöseri med tid.

Att förklara bort mina egna misstag som slumpmässiga ser jag som en inkörsport till förljugenhet och i värsta fall till livslögn.
Att säga om motståndaren att han hade tur som vann är grovt osportsligt, oavsett hur vinsten gick till
Motståndaren skall alltid gratuleras till sin seger!
Att låtsas att jag vann på skicklighet, när motståndaren grovt satte bort sig i lovande, eller jämn ställning är löjligt.

Om jag skall försöka få ihop det logiskt så kan jag säga så här: Jag tar fullt ansvar för alla mina egna drag.Bakgrunden till motståndarens drag har jag inte med att göra. De finns endast till som problem på brädet för mig att lösa. Det finns ingen logisk förpliktelse för mig att ha samma inställning till motståndarens spel, som jag har till mitt eget

G_arvid
Medlem
#72 Skrivet: 5 Feb 2014 09:36

Citerar: gubbengrå, #71:
Om jag skall försöka få ihop det logiskt så kan jag säga så här: Jag tar fullt ansvar för alla mina egna drag.Bakgrunden till motståndarens drag har jag inte med att göra. De finns endast till som problem på brädet för mig att lösa. Det finns ingen logisk förpliktelse för mig att ha samma inställning till motståndarens spel, som jag har till mitt eget

Ja, jag tror inte det finns så stora meningsskiljaktigheter, egentligen. Jag har inga problem med att köpa din inställning till spelet och ditt sätt att arbeta med att förbättra det egna spelet. Men samtidigt är det ju, precis som LNO1 påpekade, att ratingtalet är ett slags medelvärde och ibland spelar man över sin rating och ibland under sin rating. Så jag menar att det man kan förbättra är i första hand medelnivån. Ibland dummar man sig – det händer mig allt emellanåt både vid brädet och vid sidan av brädet. Men det går inte att förutse när det ska hända. I går gick jag för andra gången i rad glad i hågen till spellokalen och laddad till tänderna – men kom hem med en nolla. Jag ska nu titta igenom partiet och se vad jag kan göra för att inte göra exakt samma misstag igen och eventuellt göra misstagen mer sällsynta. Men jag hävdar fortfarande att misstag går inte att undvika och man kan inte i förväg förutse när de ska komma.

gubbengrå
Medlem
#73 Skrivet: 5 Feb 2014 10:23 - Redigerad av: gubbengrå

Citerar: G_arvid, #72:
Men jag hävdar fortfarande att misstag går inte att undvika och man kan inte i förväg förutse när de ska komma.


Helt enig! Det är det läget vi har att jobba utifrån och det är bara till att gilla detta läge, även om påståendet kan uppfattas som pessimistsikt.

Att jag har dragit in slumpen i diskussionen, beror på de psykologiska fördelar som det ställningstagandet har gett mig.

För det första blir det misslyckande som som ditt uttalande förutsäger inte så himla allvarligt. Jag säger till mig själv: Denna gången vann han. Jag tar reda på mina fel och begrundar dem. Oj, då jag kunde visst också ha vunnit! Nåja så är det: Sista tabben förlorar. Men den här förlusten dömer inte ut mig som spelare. Jag vet att jag aldrig är slagen på förhand. Det ser slumpen till. Om inte annat så kan jag alltid ha tur nästa gång.

Eller: Denna gången vann jag. Men jag ser att jag gjorde flera grova fel. Han kunde visst ha vunnit ett par gånger om. Jag låter alltså inte denna vinst stiga mig åt huvudet. Men man skall väl ha tur nångång.

Slumpresonemanget avdramatiserar alltså både förluster och vinster och hjälper mig att hålla distans till båda, vilket underlättar den kritiska granskningen.

sture_lindberg
Medlem
#74 Skrivet: 5 Feb 2014 11:01

Citerar: gubbengrå, #73:
Det ser slumpen till.

Det er inte slumpen som ser till det.Det er ditt medvetna spelande.

gubbengrå
Medlem
#75 Skrivet: 5 Feb 2014 11:10 - Redigerad av: gubbengrå

Citerar: sture_lindberg, #74:
Det er inte slumpen som ser till det.Det er ditt medvetna spelande


Måhända, men jag väljer (helt fräckt och ovetenskapligt) att betrakta slumpen som en tredje part, som egenmäktigt, oombedd. och orättvist blandar sig i vår uppgörelse. Han
förstör de vackert uttänkta positionella planerna, han blandar bort det avgörande forceringarna och han låter den sämre spelaren vinna. Så kul att han finns! Jag menar: Nog vore spelet allt tråkigare utan honom!

G_arvid
Medlem
#76 Skrivet: 5 Feb 2014 12:56

Det finns bortsättningar och misstag i alla schackpartier, även i vm-matcher. Hur kommer det sig? Bestämmer man sig medvetet för att "nu ska jag göra ett misstag"?
Nej, man gör det drag man tycker är bäst och upptäcker sedan att det inte var så lyckat. Den som hittar en metod att undvika dåliga drag eller att förutsäga när man kommer att göra ett sådant kan ju berätta om det. Då kunde man undvika spel de dagarna och ägna sig åt att meta abborre i stället.

sture_lindberg
Medlem
#77 Skrivet: 5 Feb 2014 17:15 - Redigerad av: sture_lindberg

Citerar: gubbengrå, #75:
Måhända, men jag väljer (helt fräckt och ovetenskapligt) att betrakta slumpen som en tredje part, som egenmäktigt, oombedd. och orättvist blandar sig i vår uppgörelse. Han
förstör de vackert uttänkta positionella planerna, han blandar bort det avgörande forceringarna och han låter den sämre spelaren vinna. Så kul att han finns! Jag menar: Nog vore spelet allt tråkigare utan honom!



Jag tycker i motsats till dej att det er lite for bekvemt att skylla allt po slumpen
Det er du sjelv som bara bestemmer vilka drag du vill utföra och ingen annan. Gor du alltso ett doligt drag har du inget alls att skylla po-Inte ens nogon slump.

Och gor motstondaren doliga drag so er det heller inte slumpen som roder..Utan det er faktiskt DU som gor so att motstondaren gor doliga drag.

So otur existerar inte for mej i schack.och heller inte slump.

Kleimark
#78 Skrivet: 5 Feb 2014 17:21

Citerar: sture_lindberg, #77:
.Utan det er faktiskt DU som gro so att motstondaren gro doliga drag.


Jag som trodde att man själv ansvarade för sina dåliga drag, men nu säger du att det är motståndarens fel att man gör dåliga drag.

sture_lindberg
Medlem
#79 Skrivet: 5 Feb 2014 17:24

Det er du som gor so att motstondaren gor doliga drag ja..Och do er ingen "slump" inblandad..Frogor po det ?


Sen stemmer det vel ockso att det er motstondaren som gor att man sjelv gor doliga drag..Vad er det for konstigheter med det ?

Kleimark
#80 Skrivet: 5 Feb 2014 17:29

Citerar: sture_lindberg, #79:
Vad er det for konstigheter med det ?


Motståndaren besitter alltså telepatisk förmåga, likt Gibson i Arkiv X.

WannabeCM
Medlem
#81 Skrivet: 5 Feb 2014 18:40

mycket tossigheter har jag läst, men #79 tar nästan priset

Leifur
Medlem
#82 Skrivet: 5 Feb 2014 19:51

Jag antar att sture_lindberg försöker psyka oss med sitt i mitt tycke ironiska inlägg...

sture_lindberg
Medlem
#83 Skrivet: 5 Feb 2014 23:06

Jo nogot..

sture_lindberg
Medlem
#84 Skrivet: 5 Feb 2014 23:10

Citerar: Kleimark, #80:
Motståndaren besitter alltså telepatisk förmåga, likt Gibson i Arkiv X.

Om motstondaren gor riktigt bra drag so finns ju inte so monga bra drag for oss att utföra.
Behover han ha telepatisk formoga for det ?

HSK_Andreas
Moderator
#85 Skrivet: 6 Feb 2014 09:18

Att göra det svårt för motståndaren, är väl inte riktigt samma sak som att få denne att göra dåliga drag?

Jag har ställt pjäser i slag, missat matt i ett, släppt viktiga fält etc utan att det varit för att motståndaren ställt mig inför en särskilt svår uppgift. Om jag missar att motståndaren hotar matt i ett i en ställning där jag lätt kan skydda mig mot det hotet och sen vinna enkelt så är det väl inte det att motståndarens drag var så ofantligt starkt som gjorde att jag gjorde fel?

gubbengrå
Medlem
#86 Skrivet: 6 Feb 2014 10:53 - Redigerad av: gubbengrå

Citerar: HSK_Andreas, #85:
så är det väl inte det att motståndarens drag var så ofantligt starkt som gjorde att jag gjorde fel?


Nej, i ett sådant fall är du väl själv din värste motståndare, eller rättare sagt: det är din ytlighet, som ställer till det för dig. Frågan om hur man undviker ytlighet är av största vikt för oss schackspelare. Det finns rent praktiska hänsyn att ta, tex att man bör, om möjligt, inte sätta sig i tidsnöd.

Men det är också en fråga om mentalitet. och här har man hjälp av slumpfilosofin. Om man är medveten om att slumpen helt oberättigat kan blandat sig i ens planer och orättvist kan gå i förbund med motståndaren, så blir man helt enkelt mer på in vakt, mindre ytlig

sture_lindberg
Medlem
#87 Skrivet: 6 Feb 2014 11:00

So om din motstondare gor bra drag hela tiden er det do inte svorare for dej ? Och att risken att du sjelv do gor semre drag..Sjelvklart er det so.

Finns nemligen inte so monga "bra" drag att gora i en dolig ställning

sture_lindberg
Medlem
#88 Skrivet: 6 Feb 2014 11:02 - Redigerad av: sture_lindberg

Citerar: HSK_Andreas, #85:
Att göra det svårt för motståndaren, är väl inte riktigt samma sak som att få denne att göra dåliga drag?

Jo just var det er..

I en mycket svor stellning for din motståndare (som du har fixat med dina bra drag.)
So oker naturligtvis chansen att din motståndare gor sina doliga drag.

G_arvid
Medlem
#89 Skrivet: 6 Feb 2014 11:20

Jag tycker det blir svårt att tolka resultat om man inte accepterar att tillfälligheter spelar in. Ta nu bara den senaste VM-matchen: De fyra första partierna slutade remi vilket därmed skulle bevisa att Carlsen och Anand var lika starka spelare. Men sen kom vinster i partierna 5 och 6 och så var det klart bevisat att Carlsen var bäst? Nej, för i partierna 7 och 8 blev det remi vilket visar att de var lika starka. I parti 9 vann Carlsen, men i det tionde partiet blev det remi. Alla jag har träffat anser att resultatet klart visar att Carlsen är bäst - men frågan är varför han inte vann alla partier. Det kan inte vara så att han inte ville vinna alla partierna, för det tror jag han ville. Och inte heller tror jag att Anand la sig frivilligt i förlustpartierna. Så hur ska man förklara att det blev olika resultat i partierna?

G_arvid
Medlem
#90 Skrivet: 6 Feb 2014 11:29

Citerar: sture_lindberg, #87:
risken att du sjelv do gor semre drag.

Citerar: sture_lindberg, #88:
So oker naturligtvis chansen

Ovanligt att använda orden "risk" och "chans" när man inte tror på slumpen...

<< . 1 . 2 . 3 . 4 . 5 . 6 . 7 . >>
Du måste logga in för att kunna posta!
 

Powered by forum software miniBB™ © 2001-2006